Äventyrlig resa

Idag var jag helt enkelt tvungen att åka till sta´n. Jag har inte handlat själv sedan den 2 september, så nu var det tomt i skåpen.

Beställde färdtjänst till kl.14 och när jag satt utanför och väntade får jag se att det kommer en stor linjebuss som det står färdtjänst på!!!?? Det är väl ändå att ta i? När jag hade kört in frågade jag chauffören var jag skulle parkera så att han kunde spänna fast mej, får jag till svar att det går inte, men du har väl bra bromsar?
För det första finns det inga separata bromsar på en Permobil bara motorbroms, och för det andra är det förbjudet att åka i Permobilen om den inte är ordentligt fastspänd i golvet. I våras när vi åkte till Jönköping hade föraren bara spänt fast på en sida, så i en kurva gled jag iväg till andra sidan av bilen. Det var faktiskt otäckt, och nu skulle jag alltså åka utan lås alls.
Jag backade in mellan två sittplatser och åkte alltså i sidled till sta´n! Tack och lov att jag inte är åksjuk det säger jag bara.

Allt gick emellertid bra och jag blev avsläppt utanför apoteket som var mitt första måste-ställe. Därefter var jag äntligen och beställde tid för synundersökning (det är 6 år sedan sist!) Sedan var det den roliga affären, alltså garn. Konstigt nog var det flera olika nystan som självmant hoppade ner i min väska;) Är det någon mer som har varit med om det? Kort kommer i morgon.

Nu var det bara mat och diverse kvar att handla. Jag kom fram till ICA ca 15.45 och ringde för att beställa hemresa senast kl 17. Naturligtvis fanns det ingen ledig bil förrän 17.30! Jag som avskyr att handla och nu var jag tvungen att stanna i 1.45!
Jag åkte fram och tillbaka och hit och dit bara för att tiden skulle gå, men strax före fem gav jag upp och åkte ut. Det var inte särskilt smart för ute var det iskallt, men jag har ju underhudsfett som en späckhuggare, så jag frös inte mer än att jag kunde stanna kvar ute.

Klockan blev halv 6 men inte kom det någon bil. Tjugo i ringde jag beställningscentralen och då lovade hon att bilen skulle komma om fem minuter. Man får uppge sitt mobilnummer så att föraren kan meddela om han är försenad, men det var ingen som ringde.
Kvart i kom bilen insladdande på parkeringen med chauffören jag har anmält en gång för att han inte spännde fast mej! Han är VÄLDIGT trevlig sedan dess. Någon förklaring eller ursäkt fick jag inte och jag sa inget, för nu ville jag HEM! Tydligen chauffören också för som han körde! Minst i 90 och det är en 70 väg. När vi kom till samhället innan Anneberg är det ett farthinder vid 50-skyltarna, men han bromsade inte ens där. Hade Renée varit med hade hennes skelett lämnat kroppen.
Det gick lika fort genom hela samhället, och jag bara önskade att det skulle va en trafikkontroll, men det var det naturligtvis inte.
När vi kom hem körde han förbi både min dörr och dom två närmsta grannarna innan han kunde stanna. Herregud, säger jag bara. Han undrade om det gick bra att gå ur där och jag sa att för min del går det bra för jag har ju hjul, men du får ju bära mina kassar lite längre. Då backade han.

Jag var väldigt glad att jag överlevde dessa båda resor. På tisdag ska jag till sta´n igen!

Dubbelgångare

Jag vill ju inte va med på bild, så därför visar jag min dubbelgångare istället.
Jag har exakt samma ansiktsuttryck och har tillbringat större delen av förra veckan på en likadan stol.
Sådana veckor orkar jag bara inte blogga. Vissa dagar läser jag inte ens andras.

Jag hade tänkt visa min nuvarande toastickning, men, men........ Egentligen skulle jag inte berätta hur disträ jag är, men jag antar att det inte är någon hemlighet.
Jag stickar (som vanligt) tovade tossor. Dessa är i lila och svart och beställda till en födelsedag. Tack och lov inte förrän den 20 oktober!
Nåväl, idag skulle jag mäta den andra mot den första och kunde inte för mitt liv begripa varför den var smalare. Jag stickar ju med samma stickor och samma garn. Jag är säker på att det hängde ett stort frågetecken över mitt huvud. Till slut kollade jag mönstret och räknade maskorna och upptäcker att den första var i dam storlek, rätt, och den andra var barn storlek 6-8 år!!!!!!!!!! FEL, FEL, FEL!!!!!!!
Hur är det möjligt kan man undra? Jag har inte en aning. Den enda förklaring jag har är att jag hade suttit för länge på toa när jag började och eftersom jag har stickat så många behöver jag ju inte kolla förrän det är dax att maska av.
Jag kommer att va väldigt noga i fortsättningen.

Nu skulle jag iaf visa vad jag stickade förra veckan, men då går det inte att föra över några bilder?!

Jag tror att jag går och lägger mej. Hoppas att inte sängen brakar ihop!

Hoppet är ute!?

Angående mitt förra inlägg måste jag bara berätta hur illa det är.

Igår fick jag ett brev med en okänd handstil på. Hemtjänsten kom samtidigt med brevbäraren och jag frågade henne om HON visste var det kom ifrån ?! Det gjorde hon naturligtvis inte eftersom det var MITT brev, däremot såg hon att det fanns en avsändare på baksidan. Början på namnet syntes lite dåligt p.g.a en liten reva men både A och jag tyckte att det stod Magnus Garn????
Det hjälpte inte det minsta för någon sådan person känner jag inte! Jag slet upp kuvertet och där låg ett sjal mönster från Marias Garn.

Men HERREGUD!!! Detta mönster beställde jag i måndags och jag har väntat och längtat som ett barn på julafton. Efter TRE dagar kommer det och då har jag plötsligt glömt alltihop. Detta kan inte va normalt, eller hur?

Obefintligt minne!

Är det någon som har sett mitt minne, eller som vet var man kan skaffa ett nytt??? På senaste tiden har jag t.ex. sovit med dörrnyckeln ute i brevlådan (jag bor i en marklägenhet!), glömt en gammal väns födelsedag,tappat bort diverse papper och saker och mycket mer som jag också har glömt. Jag blir så trött!!!
Idag skulle jag vara ensam och bara sitta och sticka och njuta av regn och rusk,ta lite bilder och lägga ut här på bloggen hade jag tänkt. Jag vet egentligen att jag inte ska tänka så, men det är också något jag glömmer emellan varven. NU, kl.22.58, kom jag ihåg att jag skulle fotat och nu orkar jag inte. Stickat blev det inte förrän sent i e.m, mer än på min toa-stickning.
Allt jag ska göra tar ju sådan tid! På något sätt går tiden dubbelt så fort nu mot hur det var för bara 10 år sedan. Är det fler än jag som har råkat ut för det, eller är det bara lokalt här hemma hos mej?
Vad jag vet har jag inte hört något om det på vetenskapsradion, men som sagt har jag ju inget minne kvar. Uppdatera mej gärna om jag har missat någon information.

Nu ska jag försöka leta rätt på min säng!

Färdig

Så här blev sjalen. Färgerna är lite mörkare i verkligheten. Det är Drops Delight nr:02. Ägarinnan, som också är modell, blev väldigt nöjd (tack och lov!).
Jag började ju med den när jag mådde som sämst i somras och det var naturligtvis fullständigt idiotiskt. Allt blev fel. Jag repade upp, stickade, gjorde fel och repade upp........ Tillslut drog jag ur stickan skickade efter en ny,Drops metall, repade upp igen och började om och allt gick som en dans! Alltså måste det ju ha varit stickans fel alltihop, eller hur?

Härlig söndag

Idag har det varit en bra dag! Lugnt och skönt och "mitt" väder, vilket betyder regn och mörker. Jag älskar hösten, även soliga dagar. Det är så frisk luft och det luktar så gott tycker jag. Men framförallt älskar jag november! Då är det lagom ljust och ofta regnar det. I det vädret mår jag som bäst både fysiskt och psykiskt. Jag verkar va ganska ensam om att tycka så, men varför måste man tycka som alla andra?

Jag tänkte visa min "lövsjal", men den ville inte va med på bild idag. Får se om det går bättre i morgon.

En säng kommer lastad......

Den här sängen gjorde min morfar till mammas bror för precis 90 år sedan. Nu är det fyra generationer som har använt den och den är lika fin fortfarande! Min bror hittade den på vinden när han röjde ur sitt hus. Hans båda barn är dom senaste som har sovit i den.

Jag har ju inga barn, men jag har GARN


Visst blev det fint! Där kan jag sitta och klappa flera gånger om da´n.

En förklaring

Först vill jag tacka för era värmande ord! Trots att jag har varit borta så länge är ni kvar?!
Jag kraschade med huvudet före rakt in i den berömda väggen! Trots att jag är förtidspensionär, eller kanske delvis pga att jag faktiskt är defekt. Jag glömde liksom bort mej själv eftersom alla andra behövde mej bättre. Tillslut varken åt eller sov jag och som ett brev på posten pajade magen fullständigt. Jag kunde inte ens va med på pappas begravning vilket gjorde att jag mådde ännu sämre, naturligtvis. Den veckan satt jag så gott som dygnet runt på toa. Hemtjänsten natt tittade in ett par gånger per natt och min ordinarie hemtjänst kom så ofta dom kunde. Detta var den varmaste veckan på hela sommaren, och alla tjatade att jag skulle åka in till lasarettet, men jag vägrade. Till sist fick jag ändå ge mej eftersom jag började bli rejält uttorkad. Huvudsaken var att jag fick bestämma själv!
Hade jag tänkt på att det fanns luftkonditionering hade jag givetvis åkt direkt:). Det var helt underbart att frysa!!!

Jag stannade bara två och en halv dag, och sedan har jag klarat mej ganska bra. Men jag undrar om orken någonsin kommer tillbaka igen? Jag har inte klarat att skriva här. Inte har jag läst era bloggar heller mer än någon enstaka ibland. Så fort jag har tänkt skriva någon kommentar blir det helt tomt i huvudet och det är bara att stänga av igen. Visst är det märkligt att man kan bli så fullständigt tom på energi och ork?
Jag har jobbat i fabrik på ackord med ständig övertid samtidigt som jag var med i tre olika syjuntor, och det var inga problem! Under drygt sju år jobbade jag i bokhandel och pendlade med bil och tåg ca elva mil om dagen och det gick hur bra som helst. Men nu ,när jag inte gör ett skit, då klappar jag ihop!!! Kan det va åldern?

Nåväl, nog om detta. Nu ska jag försöka skriva lite var dag igen, men blir det tyst har jag bara en dålig dag.
I morgon ska jag visa att jag har haft lite roligt iaf.

Kan det sägas bättre?

* Garn isolerar skåpet det förvaras i

* Garn hjälper till att hålla konjunkturen igång

* Garninköp är billigare och roligare än psykoterapi

* Den som har mest garn vinner

* Garn behöver inte förvaras i kylskåp och inte tillagas för att njutas av

* Garn behöver inte matas, snytas, bytas på eller motioneras

* Du får köpa mer garn; det är du värd

* Garnköp är inte omoraliskt, olagligt eller fettbildande

* Det lugnar nerverna och tillfredställer själen

* Garn är bra för att skydda tidigare tomma utrymmen i huset, som t.ex. strykbrädan, matrumsbordet, gästrummet eller tvättkorgen

* Garn tillfredställer din längtan efter skönhet och inspiration åtminstone fyra gånger:
När du köper det, när du tittar på det, när du stickar av det och när du använder den fantastiska sak det till sist blev!

Dessa oerhört kloka ord fick jag av Anna-Britt igår. Jag antar att det inte är bara jag som känner igen mej;)

Ska försöka uppdatera lite här på bloggen i morgon. Jag lever fortfarande iaf!