Äventyrlig resa

Idag var jag helt enkelt tvungen att åka till sta´n. Jag har inte handlat själv sedan den 2 september, så nu var det tomt i skåpen.

Beställde färdtjänst till kl.14 och när jag satt utanför och väntade får jag se att det kommer en stor linjebuss som det står färdtjänst på!!!?? Det är väl ändå att ta i? När jag hade kört in frågade jag chauffören var jag skulle parkera så att han kunde spänna fast mej, får jag till svar att det går inte, men du har väl bra bromsar?
För det första finns det inga separata bromsar på en Permobil bara motorbroms, och för det andra är det förbjudet att åka i Permobilen om den inte är ordentligt fastspänd i golvet. I våras när vi åkte till Jönköping hade föraren bara spänt fast på en sida, så i en kurva gled jag iväg till andra sidan av bilen. Det var faktiskt otäckt, och nu skulle jag alltså åka utan lås alls.
Jag backade in mellan två sittplatser och åkte alltså i sidled till sta´n! Tack och lov att jag inte är åksjuk det säger jag bara.

Allt gick emellertid bra och jag blev avsläppt utanför apoteket som var mitt första måste-ställe. Därefter var jag äntligen och beställde tid för synundersökning (det är 6 år sedan sist!) Sedan var det den roliga affären, alltså garn. Konstigt nog var det flera olika nystan som självmant hoppade ner i min väska;) Är det någon mer som har varit med om det? Kort kommer i morgon.

Nu var det bara mat och diverse kvar att handla. Jag kom fram till ICA ca 15.45 och ringde för att beställa hemresa senast kl 17. Naturligtvis fanns det ingen ledig bil förrän 17.30! Jag som avskyr att handla och nu var jag tvungen att stanna i 1.45!
Jag åkte fram och tillbaka och hit och dit bara för att tiden skulle gå, men strax före fem gav jag upp och åkte ut. Det var inte särskilt smart för ute var det iskallt, men jag har ju underhudsfett som en späckhuggare, så jag frös inte mer än att jag kunde stanna kvar ute.

Klockan blev halv 6 men inte kom det någon bil. Tjugo i ringde jag beställningscentralen och då lovade hon att bilen skulle komma om fem minuter. Man får uppge sitt mobilnummer så att föraren kan meddela om han är försenad, men det var ingen som ringde.
Kvart i kom bilen insladdande på parkeringen med chauffören jag har anmält en gång för att han inte spännde fast mej! Han är VÄLDIGT trevlig sedan dess. Någon förklaring eller ursäkt fick jag inte och jag sa inget, för nu ville jag HEM! Tydligen chauffören också för som han körde! Minst i 90 och det är en 70 väg. När vi kom till samhället innan Anneberg är det ett farthinder vid 50-skyltarna, men han bromsade inte ens där. Hade Renée varit med hade hennes skelett lämnat kroppen.
Det gick lika fort genom hela samhället, och jag bara önskade att det skulle va en trafikkontroll, men det var det naturligtvis inte.
När vi kom hem körde han förbi både min dörr och dom två närmsta grannarna innan han kunde stanna. Herregud, säger jag bara. Han undrade om det gick bra att gå ur där och jag sa att för min del går det bra för jag har ju hjul, men du får ju bära mina kassar lite längre. Då backade han.

Jag var väldigt glad att jag överlevde dessa båda resor. På tisdag ska jag till sta´n igen!