Vågar jag?

Hoppas jag inte utmanar ödet allt för mycket, men efter allt gnäll vill jag verkligen berätta att jag börjar känna igen mej själv igen! Jag är så otroligt tacksam!!!!!!

Det är underbart att inte somna hela tiden och framförallt är jag väldigt stolt över att jag äntligen har lyckats få lite ordning på mina dagar.
Jag går upp ganska tidigt, äter någorlunda regelbundet och kommer oftast i säng två-tre timmar tidigare än förut. Även magen håller sej ganska lugn. Det beror naturligtvis på ovanstående och det fungerar ju naturligtvis för att magen är lugn.
Hängde ni med?

Man hinner ju tänka en del om sitter på toa i flera timmar, och jag brukar "uppfinna" bra att ha grejer ibland. Det mesta blir det inget med, naturligtvis, men någon enstaka idé kan jag faktiskt använda.

Jag köpte ju tre härvor garn av Tant Kofta. Tyvärr har jag ingen garnvinda ( min bror slängde mammas när han hjälpte henne att flytta!!), och jag kan inte flytta ihop stolar p.g.a rullstolen, så vad göra?
Jo så här:


Det gick lätt som en plätt! Jag tog mina tunnaste stickor så att det inte skulle bli för stora hål i sittdynan, och sedan var det bara att nysta.
Jag har inte använt garnet än eftersom jag hade annat att göra först, men snart.......