fredag 7 maj 2010

Tack alla snälla!

Tack för alla värmande kommentarer och hälsningarna på min födelsedag. Dessutom har jag fått två Award som jag inte har gjort något åt än. Måste försöka skärpa mej!

Jag har en nära anhörig som har hamnat i en sorts kris, så jag "jobbar" som samtalsterapeut varje förmiddag och när jag behövs. Det är ju faktiskt något jag kan göra fast jag sitter i rullstol! Just nu är det ju faktiskt en fördel, eftersom jag alltid är hemma. Jag är, mitt i eländet, glad att jag har fått det förtroendet och att jag behövs. Lät det märkligt, eller förstår ni vad jag menar?
I vilket fall som helst har jag inte haft någon ork över till min blogg, men jag ska försöka skriva något lite varje dag.

Jag har ju en del bilder att visa t.ex. Det blir tyvärr inget kort på några färdiga sockar. Den jag började med blev alldeles för stor, så den får jag riva upp:( Jag har så dålig cirkulation i mina ben, eftersom jag sitter hela tiden, så speciellt höger fot är oftast väldigt svullen trots att jag använder stödstrumpor. Så därför tänkte jag att det var bäst att sticka herrstorlek till den foten och damstorlek till vänster, men det blev verkligen inte bra. Hälen blev så stor så där får nog båda rum, men sådana gymnastiska rörelser kan jag inte göra;)
Den får ligga till sej ett tag (kanske den krymper av sej själv), istället har jag börjat på en sjal jag hittade i en gammal Land. Den stickar jag i Delight.

Nej, nu får det räcka för idag. Vi hörs!

6 kommentarer:

  1. Känns alltid bra att kunna göra en god gärning och ställa upp för någon annan. Det får oss att växa mentalt.

    SvaraRadera
  2. Alla får inte ett sådant förtroende att hjälpa, så det är ju bra att du får det och finns där när det behövs. Sådant kan vara livsavgörande i många fall också. Förstår att det kan ta på krafterna, för nog blir det ett grubblande om man sa rätt, förstod rätt, gav de rätta och ärliga råden.
    Trist att hälen blev så stor, men det blir att rimpla upp och göra på nytt, att utnyttja stickningen till fullo alltså.
    Ha det bra

    SvaraRadera
  3. Vi har inte haft en särkilt bra relation på många år, därför blev jag så glad när just jag var den enda som har fått det förtroendet. Du har helt rätt i att man växer mentalt.
    Angående min strumpa var garnet så roligt att sticka i, att det gör inget att det misslyckades.

    SvaraRadera
  4. Du har ju erfarenheter av livets inte så ljusa sidor, det kan vara skönt för den som behöver stöd.
    Sockstickning blev alltid fel för mig förr, vet inte hur många jag repat upp. Numera gör jag såhär:
    Jag vet att runt min fot är det ungefär 20 cm. Jag vet också att tunnaste stickan som anges på banderollen brukar vara lagom för mig. Står det då att 24 maskor ger 10 cm så lägger jag upp 48 maskor. Funkar finfint för mig! (Det är ju bra om maskantalet är delbart med fyra eller åtminstone två så man kan få till resåren så jag brukar smyga in maskor så det funkar!)

    SvaraRadera
  5. Tack snälla Cecilia! Vilket bra tips. Jag ska be hemtjänsten mäta när dom kommer ikväll.

    SvaraRadera
  6. När jag mäter runt min fot så mäter jag på mitt bredaste ställe, det är där tårna sitter fast, typ.
    Om du är svullen om själva foten eller vristen kanske du ska mäta på fler ställen.
    I ett tidigare inlägg ser det ut som du stickar från resåren och ned.
    Om du anpassat skaftet efter svullen vrist behöver du kanske ta in lite maskor innan du börjar med hälen.
    Eller om hela foten är svullen så brukar inte hälen vara värst; då kanske du kan behålla antalet maskor men göra hälen av lika många maskor som på den mindre vänstersockan och alltså behålla kvar fler maskor på de stickor du inte använder när du stickar fram och tillbaka på hälkappan.
    (Om högersockan kanske var på 68 eller 72 maskor så har du 36 eller 40 vilande maskor medans du stickar hälkappa av 32, då får du mer vidd uppe på foten och normalbredd runt hälen.)

    Oj, grattis om du härdat ut att läsa allt detta, och vilket fall som helst, lycka till med högersockan!

    SvaraRadera